|  Vem var Mrs Miller? | 
Det var i april 1966, mitt i Vietnamprotesternas och ”motkulturens” tid, som en unik sångerska trädde fram. Denna 59-åriga mormor sjöng covers med en oefterhärmelig stämma. A Hard Days Night, Downtown och These Boots Were Made for Walking tolkade hon med en vokalstil som rymde många av operasångsättets mindre trevliga egenskaper; ett fladdrande vibrato som ibland spände över mer än ett sextonsintervall, glidningar på tonerna osv . Ibland kom hon ur takten totalt, ibland missade hon ton helt. Hennes skivbolag, Capital Records, lanserade henne som The new sound och lämnade åt åhörarna att avgöra om det de hörde var satir, aningslös finkulturstolkning eller ren fars. Hennes namn var Elva Connes Miller, men på scen var hon helt enkelt känt som Mrs Miller.
Inom en period på 18 månader rönte Mrs Miller en exempellös framgång. Hennes debutalbum Mrs Miller's Greatest Hits sålde 250.000 exemplar inom 3 veckor. Hon gjorde framträdanden på Johnny Carson's Tonight Show, sågs hos Ed Sullivan, Art Linkletter's House Party, Laugh–In, i Hollywood Palace med Jimmy Durante och i långfilmen The Cool Ones med Roddy MacDowell. Hennes Petula Clark–cover Downtown tog sig in på Billboards singellista. Hon fortsatte med att släppa två album på Capitol; en av dem var countrysatsningen The Country Soul of Mrs Miller.
En ”stjärna” föds
Mrs Millers musik är inte alls så märklig som berättelsen om hennes resa till berömmelse. Hon kom ursprungligen från Dodge City, Kansas, gifte sig med John Miller (en trettio år äldre man) år 1934 och flyttade till Claremont, Kalifornien. Hon hade länge närt en ambition att bli sångerska, och framträdde bland annat vid KGNO hemma i Dodge City och med den lokala kören i Claremont.
Vid ett tillfälle sjöng hon i en privat studio där man kunde spela in egna 45-varvare ämnade för familj och vänner, och då fick en ung arrangör/pianist vid namn Fred Bock upp ögonen för hennes ”talang”. Han övertalade henne att försöka sjunga in låten ”Downtown”, med ett häpnadsväckande resultat. Bock tog demoinspelningen till skivproducenten Lex de Azevedo och plötsligt var Elva tillbaka i studion, inspelandes ett helt album på Capitol Records.
Den ständiga frågan var alltid ”Är Mrs Miller på skämt?” Svaret var inte helt givet. Elva avslöjade senare i livet: ”Jag sjunger inte falskt, och jag tappar inte takten. De fick mig att göra alla sådana missar genom att vänta tills jag var uttröttad, och först då spelade de in. Eller så hann jag aldrig bekanta mig med låtarna. Först förstod jag inte vad som pågick, men när jag fattade det hela tog jag illa upp.
Capitol försvarade sig med att det var ett ”experiment”, men Elva valde att låtsas okunnig och spela med. Så småningom började hon verkligen anamma idén med ”så dåligt att det är bra”. En anmärkningsvärt inslag i fru Millers musik var hennes berömda ”isvisslings"-teknik”. Hon tog en isbit i munnen 20 minuter före inspelning, vilket på något sätt förbättrade hennes visslande (enligt henne själv, i alla fall).
Men fenomenet Mrs Miller skulle visa sig överleva nyhetens behag. Det var hennes ärlighet och uppriktighet som tilltalade hennes fans. Många av dessa medgav att de tilltalades av Mrs Miller, eftersom de hittade någon de kunde relatera till. Hon var en av dem!
Skip Heller, författare till den biografiska artikeln ”Plan 9 från Claremont” säger:
”Precis som regissören Ed Wood Jr:s film Plan 9 from outer space, ger oss Mrs Miller något som det finns så mycket mänsklig charm i att vi avväpnas. Vi skrattar, dels på grund av att odugligheten är så slående, men all entusiasm, hjärta och framför allt skröplighet, berör hjärtat. Ed Wood och Elva Miller gör oss lyckliga, och det på ett sätt som ingen någonsin kunnat förutse”.
Efter tre album ströks Mrs Miller från Capitol Records, bara för att fångas upp av det lilla skivbolaget Amaret. På omslaget till sin fjärde skiva, Mrs Miller Does Her Thing avbildas hon i en psykedelisk hippieklänning, utsträckandes en tallrik med gröna brownies. Albumet innehöll låtar som Mary Jane, Green Tambourine, Green Thumb, Renaissance of Smut och den famösa Granny Bopper. Elva var helt ovetande om drogsymboliken tills albumet redan fanns i butikerna. Skivbolaget hade förändrat bilden av Mrs Miller till en det sena 60-talets knarkikon. Om Elva tidigare spelat med i skämtet, så började nu skämtet svika henne.
”Stjärnan” dalar
I början av sjuttiotalet bröt Mrs Miller med de stora skivbolagen och gick ut på egen hand. Hon var fast besluten att göra det med rumsrent material och en ny image. Två 45 singlar släpptes på egen etikett: Mrs Miller Records , men försäljningen blev en besvikelse. Mrs Miller försvann så småningom från rampljuset.
Sina sista år tillbringade hon i Hollywood och slutligen i Northridge, CA (nära Los Angeles i San Fernando Valley). Efter makens död ägnade hon sin tid till att ömt vårda sin systerdotter och brorsbarn, och hon bidrog ofta till många välgörenhetsorganisationers insamlingar. Hon sågs ofta på LA Music Center Dorothy Chandler Pavilion, där hon lyssnade på klassisk musik.
Elva Millers bostadshus kollapsade 1994 i en jordbävning och hon flyttades snabbt till ett konvalescenthem i Vista, Kalifornien. Hon gick bort i 1996.
Elva kommer att bli ihågkommen kärleksfullt av många. Även om det var musiken som gjorde henne berömd, så var det hennes generositet, medkänsla, hängivenhet, individualism, och inte minst hennes orubbliga trohet gentemot sina egen personliga ideal som gjorde henne till en legend. Många kanske ser henne som enbart ett ”one joke”-fenomen, men för alla dem som älskar och förstår hennes musik kommer hon att förbli en legend.
|
|
|
|  | |  | |  | | Mrs Millers stora popularitet bevisas väl bland annat av det faktum att hon var en av de artister som utsågs till att åka till Vietnam och underhålla amerikanska soldater. Här ses hon i en arméjeep, som vanligt med ett varmt leende på läpparna. |
| |  | |  |
| | | |  | | Mrs Millers LP-skivor är inte så lätta att komma över, men den hugade spekulanten kan trösta sig med den utmärkta samlings-CD:n Wild, Coll & Swingin´; The artist collection of Mrs Miller. Den innehåller alla de kända coverinspelningarna (bl. a. Downtown) men tråkigt nog för oss svenskar finns den inte i svenska butiker, utan måste beställas från t ex Amazon. |
| | | | |
|
; popup.document.open();popup.document.write( '<html><head><link rel=\'stylesheet\' href=\'../_frame/site.css\' type=\'text/css\'></head><body style=\'background-color:#FFFFFF;background-image:url(../_frame/blank.gif);\' bgcolor=#FFFFFF><center><img src=\'bv000012.jpg\' alt=\'\'><br><br><table class=\'wg-paragraph\' style=\'border:none\'><tr><td><a href=\'javascript:close();\'>Stäng fönstret</a></td></tr></table></center></body></html>' );popup.document.close(); "Klicka för att förstora")
; popup.document.open();popup.document.write( '<html><head><link rel=\'stylesheet\' href=\'../_frame/site.css\' type=\'text/css\'></head><body style=\'background-color:#FFFFFF;background-image:url(../_frame/blank.gif);\' bgcolor=#FFFFFF><center><img src=\'bv000013.jpg\' alt=\'\'><br><br><table class=\'wg-paragraph\' style=\'border:none\'><tr><td><a href=\'javascript:close();\'>Stäng fönstret</a></td></tr></table></center></body></html>' );popup.document.close(); "Klicka för att förstora")
; popup.document.open();popup.document.write( '<html><head><link rel=\'stylesheet\' href=\'../_frame/site.css\' type=\'text/css\'></head><body style=\'background-color:#FFFFFF;background-image:url(../_frame/blank.gif);\' bgcolor=#FFFFFF><center><img src=\'bv000014.jpg\' alt=\'\'><br><br><table class=\'wg-panel\' style=\'border:none\'><tr><td><a href=\'javascript:close();\'>Stäng fönstret</a></td></tr></table></center></body></html>' );popup.document.close(); "Klicka för att förstora")
