Tråkig humor

Sveriges mest överskattade komiker, tråkigare än en sovjetisk filmkomedi (eller värre). Listan, från botten, är följande:

Pia Johansson Hon gör sin "förnumstiga tanten"-min, tjoar lite och flaxar med armarna. Men hon säger ALDRIG något med ens ett gram kvickhet. Särskilt pinsam är hon i "På minuten", då hon inte haft chans att fundera ut några poänger alls i förväg. Bra skådis? Kanske. Men vad gör hon i humorfacket?

Magnus Betnér Om humor vore synonymt med påhopp, smädelser, personförföljelse, osmaklighet, låtsad rebellanda, hädelser m m, då vore Magnus Betnér världens främste komiker.

Özz Nüjen Säkert en skärpt och trevlig kille, men rolig? Inte alls. Kanske hade det varit lite fräscht och spännande för tjugo år sedan. Sorgligt mediahypad.

Petra Mede Visade i "Morgonsoffan" att hon är en duktig skådis, men hon borde ha stannat där. Ännu ett exempel på mediahype som inte håller måttet; det är helt enkelt inte roligt när det enda som sägs är elakheter.

Galenskaparna After Shave Så länge de gjorde små shower på 80-talet höll det hyfsad standard, dvs i klass med en gymnasierevy. Men så fick Claes Ericsson för sig att han var arvtagare till Povel Ramel, och då kapsejsade alltihop. Varje gång någon bekant berättat att de varit på en Galenskaparna After Shave-show, frågar jag alltid ”Var det roligt?”. Jag får alltid samma svar: ”Tja... lite småroligt.” Och det är där de borde ha stannat. På personalens julfest när folk blivit såpass luddiga att de skrattar åt att någon kryper på alla fyra och pratar bred Trollhättandialekt.

Claes Malmberg Han gjorde misstaget att framträda som ståuppkomiker, och sådant straffar sig om man inte har talang, för det finns inga andra som hjälper en. Varje hyfsat påläst människa i publiken blir snart varse att herr Malmbergs talang främst består i att stjäla från andra. Som exempel kan nämnas ”japanen Inoeta Utoshita” och ”Hitlers bruna byxor”, båda stulna från Hasse Alfredsson.

Johan Wester Började lovande, men höll inte hela vägen. När han för tredje gången körde sitt OCH HÄR KOMMER HAN!-skämt i "På spåret" så insåg fler än jag att källorna till komik inte är outgrundliga hos denne man. Han är dock hyfsat rolig när han har ett bra manus att hålla sig till.

Lasse Brandeby Alla som växte upp i Göteborg på 80-talet vet att det var en period när gamla vänsterorienterade skådespelare började pröva lyckan inom humorfacket (de trodde förstås att de, såsom utbildade skådisar, kunde agera komiskt, men som alla vet går inte kommunism och humor ihop). Men nu talar vi om politiskt neutrala mediamarker. Skräckexemplet var väl två kvinnliga skådisar som fick ”roa” i Radio Göteborg under namnet Alfhild och Ortrud, föreställande två äldre tanter som kommenterade dagsaktuella frågor. Kliniskt rent från all sorts komik. Lasse Brandeby var således inget totalt bottennapp, det fanns värre. Men han råkade vara den ende i denna kategori som blev rikskändis, och det är därför han är med i denna lista, och på en betryggande åttondeplats. Figuren Kurt Olsson var inte tråkigast, men ett klassiskt exempel på hur media kan haussa upp något tills folk skrattar för att de tror det är roligt. Är man med i TV så ofta så måste han väl vara rolig, eller hur? Tyvärr inte.

Peter Flack fick i en intervju frågan "Varför kör du med så mycket under-bältet-humor?". Han svor sig fri genom att skylla på publiken; "Om jag ropar ut från scenen: Vad vill ni höra, en vanlig historia eller en fräckis?, så får jag alltid svaret EN FRÄCKIS!

DAGS ATT RÖSTA!! Tråkigaste komikern Vilken av ovanstående komiker är tråkigast?  Pia Johansson  Magnus Betnér  Öss Nüjen  Petra Mede  Galenskaparna After Shave  Claes Malmberg  Johan Wester  Lasse Brandeby  Peter Flack   Se resultat